Måndag

Under kvällstidningarnas rubriker finns foton på mördare och offer, tätt i rad...kant i kant. Det stör mig. Ett minne, en familjs foto av en liten flicka...kant i kant med fotot av den man som gjort sig skyldig till de vidrigaste handlingar. Kanske överreagerar jag, men det känns obehagligt att de ska dela på samma radutrymme. Som om de hade något gemensamt. Det han gjort är så obegripligt, otäckt och avskyvärt att han inte ens borde få finnas med i samma tanke som den lilla flickan.

Jag hoppas att tidningarna denna gång inte kommer att publicera kommentarer som att mördaren "mår dåligt över vad han gjort" ...majoriteten av läsarna skiter nog fullständigt i hur han kan tänkas må. Ibland finns det ett behov att få omänskliggöra...det omvända är alltför obehagligt att ta in.